Det är nu bevisat, 50% av svenska folket har tappat det…helt.

Enligt vår eminenta nättidning SvD.se så vill varannan svensk inte sälja ut statliga bolag. Det var ju så att säga smart. Helt enkelt jävligt intelligent. Grattis Sverige.

Det enda historiskt sett lyckade statliga bolaget av signifikant betydelse vilket agerat på en konkurrensutsatt marknad har varit EADS. (European Aeronautic Defence and Space, för er som sovit de senaste året) Detta är bolaget som av framförallt franska vänsterpolitiker lyfts fram med orden “titta, statligt ägande fungerar!”. Visst gör det, och jag brukar gå 24 under par på Barsebäcks GK…

För lite mer än 12 månader sedan kom emellertid sanningen (läs: det statliga ägandet) ifatt EADS. Detta är numera bolaget bakom den civila flygindustrins finansiellt sett största flopp de senaste decennierna. Detta projekt heter Airbus A380, i folkmun ofta kallad ”superjumbo”, ett flygplan för stort för att landa på många internationella flygplatser, byggt när marknaden efterfrågar mindre flygplan även för långa rutter. (Läs: 777, 787 och A350X) och med produktionen till 76 % förlagd i Europa, det var ju inte alls väntat att det skulle blir problem, eller? Jo, närmare bestämt så var det nog jävligt väntat, och vilken bolagsledning som helst borde rimligtvis ha avstyrt A380-projektet och istället satsat på mindre flygplan i stil med den nu planerade A350-X. Så skedde dock inte, och anledningen stavas politisk prestige. Att bygga ett flygplan större än amerikanska Boeing Corp.’s 747 var en fråga om pretsige, en pretsige vilken en icke-politiserad bolagsledning inte hade kostat på sig. Att förlägga produktionen i Europa, var en fråga om att bidka facket. När ett bolags största ägare inte drivs av maximerad vinst och utdelning, utan av att bli omvalda i referendum, då finns det två offer, alla andra aktieägare, och på sikt de anställda.

Just nu går det såklart bra för Sveriges statligt ägda bolag säger folk säkert då. Åfan säger jag, men idag kan å andra sidan en bäver tjäna pengar på börsen, så det säger inte så mycket. Det är när verkligheten kommer ikapp. Antingen i form av ägarinkompetens, den politiserade ledningens misstag, eller genom att det helt enkelt blir dåliga tider. Det är då, de statligt ägda bolagen blöder, och vi betalar för det.

Förutom ovan nämnda uppenbara nackdelar med statligt ägande, så ska det påpekas att det inte bör vara statens uppgift att ta finansiell risk med skattebetalarnas pengar. Att äga aktier är ett risktagande, delar av eller hela kapitalet kan gå förlorat då pengarna är riskkapital.

Nej, sälj de statliga bolagen, gör det fort, och sälj dem till rationella, utländska ägare, vilka förhoppningsvis styckar och slimmar bolagen och gör försäljningen oåterkallelig, såväl juridiskt som praktiskt utifall att socialisterna tillträder igen.