Ja, då var det måndag kväll och jag är sedan igår kväll åter hemma i lärdomsstaden. Detta efter en minst sagt givande Sthlmsresa med LINC, vilken inkluderade åtta företagsbesök, gastronomiskt frosseri och en hel del välsmakande alkohol.
För min del var det nära ett år sedan jag besökte huvudstaden, och därmed också nära ett år sedan jag gick ut där. Tidigare har jag mest hållt mig till Caféet och Laroy för lite röjigare utgång samt Cadierbaren på Grand eller Tures för lite mer avslappnat barhäng. Det är iaf. dessa ställen som gjort ett bestående inrtyck på mig, och i mitt Sthlm är de nästintill institutioner.
Utgången för den gångna veckan sammanfattas som följer; Onsdagen blev det råbiff i baren och drinkar på Tures, i Torsdags följdes detta upp med fler drinkar på Tures, följt av middag på Grodan och lite mer Drinkar på Riche. Fredagen höll jag mig till Laroy. Lördagen däremot inleddes på Grands Veranda följt av Cadierbaren.
Ovanstående är inga spektakulära krogupplevelser med internationella mått mätt, men det levereras enligt förväntingarna. Laory har exempelvis aldrig utgett sig för att vara konkurrent till Movida eller VIP-Room. Där levereras osofistikerat röj, om än till en något ung publik, men det är kul som f-n! So far so good, var är då haken?
Haken kommer vi till alldeles strax. Efter Cadierbaren på lördagen begav vi oss emot Stureplan, eftersom klockan var nära 0235 när vi anlände så ströks de flesta klubbar från listan. valet föll på White Room. Detta då den länge varit klubben “alla” ska in på och “alla” pratar om. Jag kan faktiskt överleva förudmjukelsen att stå i 10 min och vänta på att bli “pointad” av någon självutnämnd stureplansprofil som “alla” känner. Killen vet antagligen inte vem jag är, så det är lugnt. Vad som däremot fick mig att tappa det helt var när “en av de fetaste klubbarna på Stureplan” inte lever upp till förväntningarna på någon punkt, förrutom en. DJ:n var verkligen dyngbra.
Dessvärre så räcker inte en fet DJ så långt i verkligheten, det är som att ha bra omsättning men negativ EBITDA-marginal. White Room lyckades verkligen att skapa en hype, men inte att förverkliga de kommunicerade förväntingarna. Vill jag ha en fet DJ kan jag få det på The Cuckoo Club, och då utan nackdelarna. (Passar här på att slå ett slag för British Airways ARN-LHR t/r för 1300 spänn, inkl. dricka, mat, skatter och avgifter samt tightare flygvärdinnor än SAS.) Slutsatsen av detta är att White Room får den fetaste säljreken sedan den Arom i Helsingborg fick när det började gå utför i våras.
Detta är marknaden, och här förväntas man uppfylla förväntningarna, det gjorde INTE White Room. Gör om, gör rätt.
Posted by drott 
